Matematik i f\u00f6rskolan beh\u00f6ver inte b\u00f6rja med arbetsblad eller f\u00e4rdiga r\u00e4kne\u00f6vningar. Den finns redan i barnens lek, i samtal om tid, i byggen, p\u00e5kl\u00e4dning, m\u00e5ltider och utflykter. Med enkla fr\u00e5gor och konkreta material kan pedagogen hj\u00e4lpa barnen att uppt\u00e4cka antal, form, storlek, l\u00e4ge och m\u00f6nster i situationer som k\u00e4nns meningsfulla. M\u00e5let \u00e4r inte att barnen ska memorera s\u00e5 m\u00e5nga siffror som m\u00f6jligt, utan att de ska utveckla spr\u00e5k, nyfikenhet och tilltro till sitt eget t\u00e4nkande.<\/p>\n
Ett bra matematiskt arbete i f\u00f6rskolan tar vara p\u00e5 de ord som beh\u00f6vs f\u00f6r att beskriva v\u00e4rlden. Vid p\u00e5kl\u00e4dningen kan barnen prata om vad som \u00e4r f\u00f6rst och sist, vad som ligger under eller \u00f6ver, och vad som finns innanf\u00f6r eller utanf\u00f6r. Vid dukningen g\u00e5r det att j\u00e4mf\u00f6ra antal: r\u00e4cker det med en tallrik till varje barn, eller beh\u00f6vs fler? Under en promenad kan pedagogen anv\u00e4nda ord som n\u00e4ra, l\u00e5ngt bort, bakom, framf\u00f6r, mellan och bredvid.<\/p>\n
\u00c4ven j\u00e4mf\u00f6relseord ger m\u00e5nga naturliga tillf\u00e4llen till matematik. Barnen kan unders\u00f6ka vilken pinne som \u00e4r l\u00e4ngst, vilken sten som v\u00e4ger mest eller vilket torn som \u00e4r h\u00f6gst. Skillnader i tjocklek, bredd, volym och \u00e5lder kan beskrivas utan att aktiviteten beh\u00f6ver k\u00e4nnas som undervisning i traditionell mening. N\u00e4r ett barn s\u00e4ger att en l\u00e5da \u00e4r st\u00f6rre kan pedagogen f\u00f6lja upp med fr\u00e5gan: \u201dHur kan vi ta reda p\u00e5 det?\u201d P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kopplas orden till handling och unders\u00f6kning.<\/p>\n
Tidsord \u00e4r ocks\u00e5 viktiga. I samlingen kan man tala om vad som h\u00e4nde i g\u00e5r, vad som ska ske i morgon och vad som h\u00e4nder nu. Barnen kan fundera p\u00e5 om n\u00e5got h\u00e4nder alltid, ibland, s\u00e4llan eller aldrig. En kort v\u00e4ntan kan beskrivas som snart, en h\u00e4ndelse som nyss och en l\u00e4ngre aktivitet som en stund. S\u00e5dana samtal st\u00e4rker b\u00e5de ordf\u00f6rr\u00e5det och f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r ordning och tid.<\/p>\n
Att r\u00e4kna handlar om mer \u00e4n att s\u00e4ga talen i r\u00e4tt ordning. Barnen beh\u00f6ver f\u00e5 erfara att varje f\u00f6rem\u00e5l r\u00e4knas en g\u00e5ng och att det sista talordet anger hur m\u00e5nga det finns. Anv\u00e4nd d\u00e4rf\u00f6r material som redan v\u00e4cker intresse: kottar, knappar, stenar, byggklossar eller sm\u00e5 figurer. Be barnen dela upp f\u00f6rem\u00e5len p\u00e5 olika s\u00e4tt och samtala om vad som h\u00e4nder n\u00e4r en grupp f\u00e5r ett f\u00f6rem\u00e5l till eller n\u00e4r tv\u00e5 grupper l\u00e4ggs samman.<\/p>\n
Sortering \u00e4r ett annat tydligt s\u00e4tt att n\u00e4rma sig matematiken. Barnen kan sortera naturmaterial efter f\u00e4rg, form, storlek eller yta. D\u00e4refter kan pedagogen utmana dem att hitta en annan sorteringsregel. En samling stenar kan f\u00f6rst delas efter storlek och sedan efter f\u00e4rg eller struktur. Det viktiga \u00e4r att barnen f\u00e5r f\u00f6rklara hur de t\u00e4nkt, eftersom samma f\u00f6rem\u00e5l kan h\u00f6ra till olika grupper beroende p\u00e5 vilken egenskap man unders\u00f6ker.<\/p>\n
M\u00f6nster kan byggas med p\u00e4rlor, klossar, r\u00f6relser, ljud eller bilder. En enkel serie med r\u00f6d, bl\u00e5, r\u00f6d, bl\u00e5 kan forts\u00e4tta med kroppen genom att barnen klappar och stampar v\u00e4xelvis. I naturen kan de leta efter upprepningar i l\u00f6v, grenar eller husfasader. Fr\u00e5gor som \u201dVad kommer sedan?\u201d och \u201dHur vet du det?\u201d uppmuntrar barnen att uppt\u00e4cka regelbundenhet och formulera sina tankar.<\/p>\n